Massiivipuu CLT-rakentaminen
ESSVE:n massiivipuun kiinnitysvalikoima sisältää sekä uusia tuotteita että vanhoja rakennusruuveja.
Allt om KL-byggnation
ESSVEs infästningssortiment för massivträ innehåller både nyheter och våra sedan länge etablerade konstruktionsskruvar.
Handplockad infästning för massivträ
I en byggnad av massivträ ingår ett stort antal olika förband. Inte sällan är de speciellt framtagna för just massivträ. Långa självborrande träskruvar, med förmåga att ta både tvärkrafter och dragkrafter, är vanligt förekommande. Men även andra mer traditionella infästningar såsom spik, inslitsade plåtar och spikningsplåtar används flitigt.
Varje infästningstyp kan dimensioneras på många olika sätt och den tekniska utvecklingen bidrar till att vi tar fram nya infästningsdetaljer löpande.
Vi på ESSVE har handplockat infästning för att kunna erbjuda ett av marknadens mest relevanta standardsortiment för massivträ. Sortimentet innehåller några av våra redan etablerade och omtyckta konstruktionsskruvar, i nya dimensioner, samt ett antal nya produkter för infästning och montage av massivträkonstruktioner.
Specialskär ger enklare montage
Nystartade ”KL Projekt AB”bygger uteslutande i KL-trä. I bostadsprojektet ”Terrassgården i Lund”, gör vår lättskruvade konstruktionsskruv jobbet mindre slitsamt.
Läs reportagetSjälvskruvande succén ET-T – designad för sammanfogning av konstruktionsvirke
10 skäl att välja massivträ
- Snabbt och enkelt montage
- Hög bärförmåga i förhållande till sin vikt
- Lägre transport- och montagekostnader
- Råmaterialet trä är fullständigt förnybart
- Kan limmas och bearbetas till nästan vilken form och storlek som helst
- Bra bärförmåga vid brand
- Bra värmeisoleringsförmåga
- Möjliggör tillverkning av krökta ytor
- Små tillverkningstoleranser och god formstabilitet
- Hög tolerans mot kemiskt aggressiva miljöer
Fördelar med massivträ
Eftersom massiva träskivor kan limmas och bearbetas till nästan vilken form och storlek som helst erbjuder de stora möjligheter som konstruktionsmaterial.
Även ur miljösynpunkt är massivträ fördelaktigt, eftersom råmaterialet trä är fullständigt förnybart. Det innebär lägre miljöpåverkan jämfört med traditionella byggmaterial såsom stål och betong. Trä lagrar dessutom koldioxid i form av kol och kallas därför för ”kolsänka”.
Under 2022 införs lagen om klimatdeklaration, som ställer krav på en mer hållbar byggnation, vilket förväntas driva på intresset för massivträ ytterligare.
De vanligaste massivträelementen
100-åringen limträ
Uppfanns för över 100 år sedan och består av virke av högre kvalitet som limmats ihop i samma riktning i en balk eller pelare under tryck. Syftet är att skapa ett träelement som klarar högre belastning än ett homogent träelement i samma storlek. Kan böjas och användas vid väldigt långa spännvidder.
CLT – betongens konkurrent
Uppfanns i Österrike på 90-talet som en konkurrent till betong. Här limmas skivor med parallella brädor i udda antal lameller (3 till 9 stycken) vinkelrätt mot närliggande lamell. Kan beställas färdigdesignade med hål för fönster, dörrar och installationer, vilket ger snabba byggtider. (Kallas även för korslimmat trä/ KL-trä på svenska.)
LVL – det vridstyva materialet
Lanserades ungefär samtidigt som CLT, men är ett mer vridstyvt material med ungefär 10 gånger högre limmängd än limträ och CLT. Här limmas och pressas 3 mm tunna träark ihop till önskad tjocklek. Görs oftast i balkar, men finns nu även i skivor. (Kallas ofta ”Kerto”, vilket är ett varumärke.)
Massivträ – en 100-årig historia
Trä är ett material med otrolig hållbarhet om det används på rätt sätt. Här i Norden finns exempel på träbyggnader som är flera hundra år gamla.
När det kommer till massivträ är limträ är den verkliga senioren i sammanhanget, med över 100 år på nacken. Limträ används som stabilisering i byggnader, främst i form av balkar och pelare. Taket på Stockholms Centralstation är Sveriges kanske mest kända konstruktion i limträ.
Snilleblixt från miljömedvetna politiker
Det sägs att idén att utveckla massivträ för ett mer storskaligt byggande föddes hos miljömedvetna politiker i alpländerna. De frågade sig om man, istället för att kratsa ballast ur sluttningar och flodbottnar för betongtillverkning, inte kunde ta fram ett konstruktionsmaterial av träden i områdets dalgångar?
Frågeställningen skickades till de främsta universiteten i Österrike, vars forskare i slutet på 90-talet presenterade lösningen ”Kreuzlagenholz”, KLH, som kunde beställas färdigdesignade med hål för fönster, dörrar och installationer. KLH är idag även känt som CLT på engelska och KL-trä på svenska.
"Visste du att en stomme i KL-trä kan sänka klimatavtrycket med upp till 80 procent, jämfört med en klassisk betongstomme!